bekkka

Men det är inte alltid så lätt att vara mamma när man ska vara två till lags. När det är dags för mat så brukar jag lyfta upp den killen som rör sig mest i sängen så tyst jag kan så att inte brorsan ska märka att han flyger iväg. Det fungerar nästan ALDRIG. När jag står och byter på den första killen så hör man illvrålet från den andra som ligger kvar i sängen helt ensam och övergiven. När Emil är hemma så kan han förbarma sig över den stackars ensamme. När jag är själv så får jag skynda mig att byta på den första, lägga honom i soffan (ett litet hörn i soffan som jag sätter en mur av kuddar runt så han inte ska trilla ned) och hämta den andra killen. Sen får den andra killen ligga i mitt knä medan jag försöker mata den första. Jag måste också hela tiden trycka in nappen i munnen på den andra killen (han spottar ut den annars), annars tjuter han över att han är sist i matkön. När den förste killen sen är matad och rapad så är det nummer två som ska få äta, men då vill inte ettan ligga för sig själv så även han får ligga i knät och sparka medan jag matar. Ja så kan det se ut. 

I helgen så köpte jag ett babygym till killarna. Jättefint med Pingu, Pingus mamma, två fiskar, en spindel, tre random Pingus och en sko?!? Jaja den är iaf jättefin, det tråkiga är att tvillingarna inte riktigt uppskattar den än. De ser inte så långt och kan inte fokusera blicken på de roliga Pingusarna så just nu är det en superdålig barnvakt, men jag hoppas att den senare blir en god hjälp.