bekkka

Puh, har varit på min första körlektion idag. Oj, vad mycket det är man ska hålla reda på. Kände mig helt skakig när vi skulle ut och köra på vägen efter två varv på en parkering. Det gick dock hyffsat bra förutom att jag gjorde en hel del häftiga bromsningar och då menar jag inte häftiga som i coola :P Det kändes iaf bra och ett steg närmare körkortet! Så då vet ni vad jag har att satsa på i höst. 

I onsdags var jag med E o T på 6-månaderskontroll. Läkaren som gjorde kontrollen var inte E o T:s ordinarie läkare utan någon som jag inte hade träffat förrut. Båda killarna gick igenom kontrollen men det kändes lite halvseriöst. Till exempel så är ett moment att bebisen ska titta efter en leksak som faller i golvet, varken E eller T gör detta och de gjorde det inte heller när vi var på kontrollen. Läkaren sa då att det finns så mycket annat att titta på men hon sätter ett godkänt där ändå?!? Jaha ja och sen var det momentet när bebisen ska hålla i en leksak och byta till den andra handen. Läkaren sa att det var godkänt varpå barnmorskan frågade om de växlade hand och läkaren svarade ja. Jag själv såg att ingen av killarna växlade hand! Däremot vet jag att Elliot kan göra det, men jaja. Killarna passerade iaf och det konstaterades att de låg på 6-månaders nivå. 

Är hemma från gymmet och känner mig helt död i kroppen! Var på mitt första pass på över ett år och det blev bodycombat som är ett slags boxningspass. Svinbra lärare och ett superbra pass, det kommer nog att bli fler gånger. Däremot undrar jag om det är någon mer än jag som bävar för slutet på ett träningspass, oavsett vilket det är, då det är dags för armhävningar. Ja, för tydligen måste ALLA träningspass ha med armhävningar i slutet. Kan man inte köra med lite vikter och göra lite situps istället? Anledningen till att jag avskyr armhävningar är att jag verkligen inte kan göra dom. Det spelar ingen roll om jag sätter knäna i marken, det går bara inte! När jag sneglar på de andra tjejerna/damerna på passet så kan de alltid göra en eller två iallafall, OAVSETT ålder. Okej, vissa böjer på ryggarna så att de ser ut som bananer, men jag tror ändå de klara några stycken när instruktören säger till dom i deras fuskande. Så nu har jag bestämt mig att jag ska lära mig göra armhävningar och jag ska öva på det varje dag. Hoppas det lyckas!

Igår lämnade jag och Emil barnen hemma hos sina morföräldrar och begav oss till Kisa Parken för att lyssna på "Wells i parken". Jag hade fått biljetterna i present av Sofia och Tessa med tanke på att jag och Emil skulle kunna hitta på något barnfritt en kväll och eftersom mamma och pappa bor i Rimforsa så blev det perfekt med konsert i Kisa. Wells och gänget var superbra! Det var bra stämning och även förbandet svängde. Emil och jag är dock inga parkveteraner och tänkte inte på att man skulle ha med sig kontanter utan trodde naivt nog att de tog kort i baren. När vi skramlade ihop våra mynt så hade vi 50 kronor, vilket räckte till att dela på en Mariestad. LIka glada var vi ändå och istället blev det drink på mammas och pappas altan när vi kommit hem. Mysig kväll och härligt väder! Tack Sofia och Tessa!

Är det någon som vet när bebisar börjar få bordsskick? Mina har det sannerligen inte! Elliot och Theo äter nu puré till lunch och gröt till kvällsmat. Det är jättekul att de har börjat äta riktig mat och sitta med vid bordet men det eviga kladdandet och skrikandet vid maten gör att jag ibland tror att jag ska få ett gigantiskt utbrott, slänga allt porslin och sticka ut ur lägenheten! Idag började Elliot som vanligt att skrika när jag tog på honom sin plasthaklapp och eftersom vi hade bråttom till sjukhuset så hade jag inte tid med massa tjafs utan bestämde mig för att han skulle få en pappershaklapp istället. Pappershaklappen börjar han tugga i sig så tillslut blir han utan haklapp och börjar tugga på bordet samtidigt som han skriker efter mat. När han får mat så sätter han igång att skyffla ut maten ur munnen med sin hand och kleta den över hela bordet. Han blev iaf mätt tillslut och supernöjd över att få sitta och kladda. Alla experter säger att man ska låta barnen kleta med maten och även jag tror att det är utvecklande för dom, men vissa dagar orkar man bara inte. Det är alltid lättare att styra upp matningen när killarna äter efter varandra. Däremot tar det inte lika lång tid om de äter samtidigt så ja, jag hoppas att det inte dröjer jättelänge innan det blir lättare att mata de små liven och de fattar att maten ska in och inte ut ur munnen. 

..nu är vi hemkomna från ultraljudet och allt såg bra ut. Både E o T har små hål på sina hjärtan men de är så obefintliga att läkaren sa att dom inte behövde göra ett kontrollultraljud vid 5-års åldern som man i normala fall gör. Läkaren hörde inte heller några blåsljud och andningen var bra. Det är så skönt att allt är bra!

Ska snart iväg med killarna på ultraljud för deras hjärtan. Scary och nervöst men det är bra att de kollar upp det. Både Elliot och Theodore hade blåsljud på sina hjärtan när de föddes och vid senaste sjukhuskontrollen ( vid 3 månader) hördes fortfarande blåsljuden så läkarna bestämde att ett ultraljud skulle göras. Läkarna säger dock att de inte tror att det är något allvarligt hjärtfel, då deras allmäntillstånd är bra, men man vet aldrig, om det är ett stort hål i hjärtat kan en opperation behövas. Håller tummarna för att allt ser bra ut och att blåsljuden är borta! 

När jag handlade ett par skor från Nelly.se i maj så var det ett erbjudande om att man fick tre nummer av Cosmopolitan gratis. Jag fick mitt första nummer häromdagen. I tidningen stod det om en tjej som hade blivit bestulen på sin identitet. Hon hade en blogg och någon tjej eller kille (hon vet fortfarande inte vem det var) snodde bilder och info om henne från bloggen och startade ett konto på facebook. Facebookprofilen var skapad i den bestulna tjejens riktiga namn, tjuven lade till hennes riktiga vänner och började skrva status-kommentarer som att det inte var så bra mellan henne och hennes man. Dessutom raggade tjuven på massa killar och utgav sig från att vara tjejen vilket resulterade i att det kom fram killar till henne på stan och frågade varför hon inte hälsade på dom. Tjuven öppnade även en blogg där hon kopierade den bestulna tjejens inlägg. Ja, vilken röra. Efter att jag läst artikeln så fick jag lite noja, inte över att någon skulle sno bilder på mig osv, det bryr jag mig inte så mycket om, däremot blev jag lite skraj å barnens vägar. Jag tog bort min bloggadress från min profil på familjeliv.se.

I fredags när vi var ute på Sliver så råkade jag och Sofia hamna på ett vimmelfoto. Jag såg fotografen på håll och sa till Sofia att om han kommer fram och vill ta kort på oss så kan hon säga nej. Fotografen kom fram och Sofia sa : "Ja, självklart!". Det var dock inte jag som hade ångest över att vi var med på kort dagen efter :P Här är det iaf.

Läste igår i en "Kom i form" tidning att man känner sig mest utvilad om man går och lägger sig innan kl 23 och går upp innan 7:30. Gick och lade mig innan 23 igår och gick upp vid 8. Tänkte att eftersom jag var uppe och matade killarna mellan 5-6 så får jag nog ta en halvtimma extra sömn på morgonen, eller?!? Ja, jag känner mig faktiskt ganska utvilad!

För några veckor sedan var Emil och jag på bröllop. Det var en av Emils närmaste vänner, Janne som gifte sig med sin Emma. Själva bröllopet och festen ägde rum i Rimforsa i mitt gamla barndomshem som nu ägs av min bror och hans fru. Det passade utmärkt då mina föräldrar kunde vara barnvakt åt E o T, lika kul var det dock inte att gå upp och ta hand om killarna klockan fem när man kom hem vid två, men det hör inte direkt till saken. Till saken hör att det var en mycket lyckad fest med supertrevliga människor. Tyckte däremot brudens mamma var en lite partyförstörare när hon höll sitt tal och berättade om att bruden hade varit ett stöd för henne när mammans dåvarande pojkvän hade gått bort i en flygolycka, mamman grät och den supergravida tjejen bredvid mig grät + att det hördes snyftningar här och där. Själv tyckte jag också att det var rörande men är inte personen som gråter offentligt i första hand. Kul var också att se Emmas blyga brorsor uppträda (kommer inte ihåg vad de kallade sig nu) och förvandlas till ett par tuffa killar med bra självförtroende. De spelade poppig musik och den ena brodern var grym på gitarr, den andra hanterade både munspel och bas, tillsammans utgjorde de en bra duo! Roligt var även när jag satt på toaletten som låg på övervåningen och hör nerfrån källaren att några har börjat sjunga Eagles "Hotel California" på kareoken, det lät fruktansvärt falskt men eftersom de är en av mina favoritlåtar skyndade jag mig ner för att se vilka som sjöng, där stod Emil och två tjejer. Tjejerna spelade luftgitarr och Emil sjöng i högan sky, de var grymma och blev ett härligt avslut på min kväll!

Emil, jag och kidsen åkte iväg på en minisemester till Kalmar och Öland i måndags. Vi eller speciellt Emil hade sett fram emot en lugn och skön tågtur (3,5 timmar), men så blev det inte. När vi passerat Kisa så stannar tåget och chaffören säger att det är något fel som måste ordnas. Efter en kvart börjar tåget sakta att rulla (ca 10 km/h) och chaffören meddelar att det är för halt för tåget att köra, vi måste alltså åka i promenadtakt till Vimmerby och därifrån få ersättningsbuss. Turligt nog hade vi precis matat barnen, så det skulle vi slippa göra på bussen. Nära Vimmerby så stannade tåget och vi fick springa till vår buss i ösregnet. Vår familj klev sist på bussen och därför fick vår vagn stå i mitten av korridoren så ingen kunde gå förbi, men det var inte vårt problem. Bussresan gick till slut bra och vi kom fram till Kalmar ungefär en timma efter beräknad tid. Jag kommer att skicka ett litet mail till Kustpilen och be om ersättning för ditresan, inte för att det är så jobbigt att åka buss istället för tåg utan mest för barnens säkerhet. I en buss sitter barnen i våra knän utan att vara fastspända + att det är skillnad mellan buss- och tågtrafik. 

Var ute och partajade igår med Sofia och Tessa. Det kändes lite ovant i och med att det var ca 9 månader sen jag var ute på stan en lördagkväll och ett år sedan jag drack ute på stan en lördag kväll. En som jag känner hade varit ute på onsdagen och fastnade då för ett par killar i medelåldern som spelade covers i form av härliga rocklåtar på puben Mörners. Eftersom de även spelade på Mörners igår så blev det vårt första ställe att besöka. En gin o tonic + ett antal öl senare bar det iväg till nattklubben Sliver. Har aldrig varit där innan så jag vet inte vad de brukar ha för musik, men igår var det iallafall trance som gällde på dansgolvet. Jag och Sofia dansade oss trötta och svettiga. Hade riktigt kul! Däremot tyckte jag att inträdet var lite väl dyrt, 150 kr för att komma in + 20 kr för garderobsavgift...nja. När Sliver stängde vid 3 så gick Tessa och Sofia vidare på efterfest medan jag traskade hem i gryningen till sången av fågelkvitter.

Appropå den hemmagjorda barnmaten som jag skrev om i det förra inlägget så måste jag bara tillägga att man ska vara väldigt noga med att se till att all mat man gör är ordentligt puréad. Jag anser mig själv vara supernoga, först kokar jag grönsakerna alldeles för länge, sen mixar jag dom väldigt länge och när jag ger E o T maten så mosar jag den även med skeden samtidigt som jag matar. ÄNDÅ så satte Theo i halsen idag. Jag såg hur han började få kväljningar och blev vit i ansiktet, jag vände honom genast framåt och dunkade honom i ryggen, ut kom en ganska stor palsternacka bit! Efter händelsen var jag lite skakis så varken E eller T fick äta någon mer barnmat utan fick nöja sig med sin ersättning. Imorgon ska jag vara super super noga och börja sila maten innan jag ger den till barnen, då kan det inte komma med någon bit.

Nu var det längesen jag skrev här, men som tvåbarnsmor är det inte alltid man har tid och ork att sätta sig ner och författa ett inlägg. Tiden ägnas åt andra viktiga saker som att slösurfa, slötitta på tv och att äta. Ja, iallafall så börjar det bli fart på kidsen nu. Elliot kan vända sig från mage till rygg, men verkar föredra att ligga på sidan och softa. Theodore vänder sig däremot runt, från rygg till mage och tillbaka. Nu kan man knappt vända ryggen till förrän de ligger på ett helt annat ställe än där man placerade dom.