ADHD med mera

Känns som om jag har varit lite dålig på att uppdatera på sistone men jag har nog tänkt att lägga ner bloggen eller iaf denna, måste bara spara den någon stanns eftersom jag har skrivit så mkt om småkillarna.
Annars är allt bra här! Barnen är fortfarande sjuka med jämna mellanrum så denna vecka var jag hemma 3 1/2 dag med sjukt barn, vilket snarare börjar bli en vana än ett undantag. Däremot är det snart sommarlov för vår del och det ska bli så skönt!! De enda måsten jag har på mig då är att vara en bra mor (:P) och ta mitt körkort. Det går nog bra!


Just nu har vi ett väldigt intressant tema i skolan, nämligen ADHD och andra neuropsykiatriska sjukdomar. Detta är ett ämne som engagerar mig. Kanske är det för att jag har svårt när man kategoriserar människor utan egentliga grunder. Vissa anser att ADHD är en hjärnskada medan andra menar att det eventuellt kan vara socialt betingat. Det är allt för lite forskning gjort på ämnet, vilket även gör forskarna oense. När man ställer en diagnos på någon i dagens samhälle känns det som om man tror att man har löst problemet, jaha vad det därför han inte var som de andra barnen. I Sverige måste nämligen alla vara "normala" och om man inte lever upp till detta är det passande att ställa en diagnos såsom Asperger eller ADHD. Det som gör mig mest, personligen, upprörd är medicineringen när det gäller ADHD. Att små barn får i sig små mängder av centralstimulerande medel såsom amfetamin är jag väldigt skeptisk mot. Men jag är ingen läkare och har själv väldigt dålig koll på dessa mediciner. När jag är mera påläst återkommer jag!


Jag ska också tillägga att jag inte kan sätt mig helt emot en diagnos. Själv känner jag ingen personligen med ADHD men jag är en mamma och jag tänker att om Elliot eller Theodore fick stora problem med koncentration, hyperaktivitet osv så kanske jag ser diagnostisering på ett annorlunda sätt. Däremot skulle jag inte vilja att mina barn blev placerade i ADHD-facket och ha den stämpeln livet ut. Jag kan diskutera detta hur mycket som helst men just nu ska jag börja läsa en bok om hur människor med grav utvecklingsstörning upplever sin tillvaro "En gåtfull verklighet" av Ragnar Furenhed, vilket ska bli mycket intressant!


Jag drömde att jag hade ett träningskort på worldclass och att jag skulle dit och träna idag, så det kanske är bäst att pallra sig dit och skaffa ett snart, right Sandra? :)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0